The big day

Måndag morgon, klockan var 7 när alarmet ringde.. Trotts att jag visste vad som väntade denna dag kunde jag sova bra. Men att få i sig något till frukost var betydligt svårare.. idag skulle jag få checka av något från min lista, skydiving! Resan dit från Auckland tog ca 40 minuter och jag trodde jag skulle känna mig mer nervös på vägen dit, men var fortfarande lugnt (troligen för jag inte kunde föreställa mig va jag egentligen hade gett mig in på).
Väl framme fick vi kolla på en säkerhetsfilm, information och vi kunde sen gå ur för att se när andra hoppade! 

När det väl var dags för våran tur kom instruktören som vi skulle hoppa med, gjorde en film och vi började gå mot flygplanet.. Nu började jag verkligen känna mig nervös.. Jag vill säga "nej, jag gör de inte" men samtidigt visste jag så väl att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde detta... Alla är inne i flygplanet och vi börjar åka, utan att stänga dörren till en början för att vi skulle få lite feeling. 1,2,3 och vi är uppe i luften. Min instruktör förklarar att nu är vi såhär högt upp, och hur lång mer vi ska och jag börjar känna att de redan är för högt upp och kan inte fatta att jag ska hoppa och ha ett fritt fall på 25 sekunder...

5 minuter och vi förbereder oss för att börja hoppa, vi har rätt höjd! Jag är 2a, sitter vid kanten och hinner inte tänka, tror jag blundar (enligt filmen ser de ut som jag svimmat) haha men nejdå, var bara lite rädd... 

Vi är ute och jag svävar, vågar titta och de känns så overkligt, vädret är perfekt och jag ser land rakt nedanför mig. Minns att jag försöker andas men att de är super svårt, och wips så tar fallskärmen tag i oss och allt från nu går så smidigt och vi bara svävar omkring. Han visar hur man kan styra för att göra 360, och ber mig göra de... Skakig, svettig och överlycklig tar jag stenhårt tag i de och gör en 360 runt för mig själv..(det var otroligt tungt) men så härligt! Njuter av tiden och vi går ner mot landning.

Och sorry mamma för detta, men jag vet att du aldrig hade kunnat sova om du visste om detta så därför fick du vara ovetande om detta 😇 men jag kan verkligen säga att detta var något av de bästa jag gjort i hela mitt liv och den kicken man hade efteråt är svårt att förklara!! Stolt över mig själv att jag tog denna chansen!

(Filmen på när jag hoppar ska jag försöka ladda upp på Facebook nu när jag kommer tillbaka till campus där de finns bättre wifi) 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: