Att vara stark

Att vara stark..

”… Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna. ¨ Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller vilja mest.  Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas.  Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft  och ta del av det,  att falla till botten, slå sig hårt och komma igen. Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.  Att vara stark är  att se ett ljus i mörkret  och alltid kämpa för att nå dit.. ”

 

Att alltid klara sig igenom vad som än händer i sitt liv, man måste kämpa, men kämpar man tillräckligt kommer man snart inse att det var värt vart enda liten sak som du gjorde.

I år förlorade jag min älskade mormor, dryga 70 år. Vi hade så mycket kvar att uppleva tillsammans. Hon lämnade oss 9 mars 2013. efter ett knappt år kämpande, fram och tillbaka till sjukhus. Det är inte först nu som jag verkligen orkar prata om detta, till en början kändes allt så overkligen, jag trodde inte det kunde vara samt.

Varje dag efter jobbet tänkte jag alltid svänga förbi för att säga hej, men sen slog det mig att hon finns ej där längre, så fort de hände något bra, så tänkte jag alltid att jag skulle ringa till mormor för att berätta, men sen slog det mig att hon aldrig mer kommer kunna svara... Det tog lång tid innan man riktigt kunde inse att hon inte längre fanns med oss. Och det inte först nu som jag verkligen känner hur tung och jobbigt det är utan henne. Vi gjorde så mycket tillsammans, var nästan hos dem jämt, hittade på saker tillsammans. Hon var den där coola mormor'n som alltid ville vara med och göra saker tillsammans med sin familj. Hon var älskad av alla, det fanns inget ont i henne. Hon satte alltid alla andra före sig själv, men det är först nu man inser hur mycket hon verkligen ställde upp och gjorde för en.

Det finns så många gånger som man tänker varför gjorde vi inte det, eller varför gjorde jag inte så.. Jag vet att de inte hjälper att tänka så, för ingenting går att ändra på. Men ändå ekar det i mitt huvud varje kväll, det finns så mycket som man kunde gjort annorlunda om man hade vetat att hon inte hade så mycket tid kvar.

Mitt första inlägg för börja såhär, skönt att skriva av sig. Ska skriva mer om mitt liv, familj, hästar och andra äventyr som hänt i mitt liv.